Sara Lidman (1923-2004) har en unik position i svensk litteratur och samtidshistoria. Hon blev \u00e4lskad och hyllad som f\u00f6rnyare av romankonsten men ocks\u00e5 omstridd som debatt\u00f6r och agitator. Det passionerade engagemanget, det muntra allvaret, det goda ber\u00e4ttarhum\u00f6ret g\u00e5r igen i allt hon gjorde. N\u00e5gra gr\u00e4nser mellan litteratur och politik ville hon aldrig erk\u00e4nna. Romanerna, de politiska artiklarna och talen \u00f6verlappar st\u00e4ndigt varandra, i \u00e4mnen och tilltal. P\u00e5 samma vis som hon k\u00e4nde igen v\u00e4rldens maktspel och or\u00e4ttvisor i sin v\u00e4sterbottniska hemby var Byn alltid n\u00e4rvarande i V\u00e4rlden. Allt omfattade hon med samma gl\u00f6d och v\u00e4ltalighet \u2013 apartheidsystemets offer i Sydafrika, krigen i Sydostasien, skogsbolagens sk\u00f6vlingar av Norrlands urskogar och k\u00e4rlekens makt att f\u00f6r\u00e4ndra m\u00e4nniskors liv.<\/p>\n\n\n\n
Sara Lidman, f\u00f6ddes den 30 december 1923 i Missentr\u00e4sk, J\u00f6rns f\u00f6rsamling, och dog den 17 juni 2004 i Ume\u00e5.<\/p>\n\n\n\n
1953 kom Lidmans debutroman Tj\u00e4rdalen som blev en stor framg\u00e5ng bland b\u00e5de l\u00e4sare och kritiker. Det poetiska spr\u00e5ket, med sin s\u00e4regna legering av dialektala uttryck, bibelprosa och myndighetsretorik, gav henne omedelbart en st\u00e4llning som en av de mest nydanande spr\u00e5kkonstn\u00e4rerna i den moderna svenska litteraturen.<\/p>\n\n\n\n
Under sin livstid hann Lidman skriva sammanlagt tretton romaner, ett antal pj\u00e4ser och en stor m\u00e4ngd politiska och litter\u00e4ra ess\u00e4er, tal och debattartiklar.<\/p>\n\n\n\n
1960 \u00e5kte Sara Lidman till Sydafrika och senare till Kenya, d\u00e4r hon skrev ett antal politiska och kulturkritiska romaner. Kampen mot USA:s krigf\u00f6ring i Vietnam blev ett stort engagemang under 60- och 70-talen, liksom senare motst\u00e5ndet mot Irakkriget under det tidiga 2000-talet. Med sin agitation och sitt engagemang f\u00f6r fredsr\u00f6relsen, liksom \u00e4ven f\u00f6r arbetarr\u00f6relsen med intervjuboken Gruva, kom hon att f\u00e5 avg\u00f6rande betydelse f\u00f6r den radikala opinionsbildningen i Sverige och i Norden.<\/p>\n\n\n\n 1975 flyttade hon hem till Missentr\u00e4sk och p\u00e5b\u00f6rjade sitt stora verk om moderniseringen och koloniseringen av Norrland. Resultatet blev de sju romaner som senare fick samlingsnamnet Jernbanan.<\/p>\n\n\n\n Hon var 1955\u201363 ledamot i Samfundet De Nio, hon blev hedersdoktor vid Ume\u00e5 universitet 1978 och fick professors namn 1999. Hon har f\u00e5tt ett stort antal litter\u00e4ra priser och utm\u00e4rkelser, d\u00e4ribland Pilotpriset 1999.<\/p>\n\n\n![\"\"](\"http:\/\/www.saralidman.se\/wp-content\/uploads\/2023\/01\/Sara_vid_skrivmaskinen_missentrask-862x482-1.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n