Favoritcitat

Citat från romanen Tjärdalen:

Agda vaknade först och gick ut på bron i bara linnet, det var så tidigt att ingen var i farten och kunde se henne.

Nisj gick och tänkte ljust i tjära.

Och för den som strävar ojämnt med barns och kvinnors vänskap och sin egen andhämtning är det mjukt att komma till kornas enkla väninnlighet och sätt att andas.

Skrattet var den bästa mötespunkten. Utom sängen förstås, men sånt må man inte tänka på om dagen.

Det är mycket hemskt att vi ska vara så olika. Och att vi inte ska klara oss utan varandra.

Jag undrar vem som skulle vara sämst till om vi inte hade gift oss.

Ska vi dricka oss en skvallerkopp å tala om för varann huru, vi ska fira midsommardagen!

Han slogs med myggen men de var oåtkomliga som ett anklagande samvete.

Ja jag säger er då bara att för min privata del vill jag då inte komma till himlen på snålskjuts.

En by är ingen lagård å du ska inte blanda ihop folk å kreatur! Så fort det är frågan om en människa måste hon få vara till, hur skabbig hon än är.

Så fattig får vi aldrig bli att vi int hava råd låta en odugling leve lame oss. Hörni va ja säj, bli vi så fattig då är vi bara kreatur allihop. Å då kan he göra desamma me allting.

Såvitt man bor i en by måste man bry sej.

Kristligheten är nog bra men man må int driva ne för långt i en sån här litn fattiby.

Det är ett stort ansvar att vara medmänniska och hava ögon till att se, herr Andersson.

Hedrad eller hatad? Vet man aldrig, en by är så oberäknelig.

Himmelriket kan väl vara värt en tjärdal sa Blom i kvällst.

Citat från böcker:

Ännu har vi biblioteken, ert motstånd, nästan otroligt, som lavskrikans hjärta, den heliga pumpen (Varje löv är ett öga)

Hur skulle man kunna leva om inte turne då och då lurade på en människa – som kärlekens list. (Lifsens rot)

Nog jer he konstigt ändå va denna här så kallade kärleken. han störtar sig neder var som helst. Å he går icket att tala reson ve an. (Hjortronlandet)

Han röst satt kvar i deras hur som en lång stund som en söt frossa (Din tjänare hör)

Hon tar mig om armbågarna och sjunger något på vietnam som jag begriper utan att förstå och jag svarar med en ramsa från Missenträsk (Samtal i Hanoi)

En annan fråga som också vore intressant att ställa är vad som blir kastruller och vad kulsplitterbomber av det svenska järnet. Vart jag ska vända mig med den frågan vet jag ännu inte. (Gruva)

Sjön hade fått himlen och höll andan av lycka. (Din tjänare hör)

Citat från dagböcker och tal

Det ljusnar.   Månen så tunn och skir som ett lila tulpanblad dagen innan hela tulpanen faller  och solen visar sig mycket röd i fem minuter (Kalender 14.1 1968)

Frågan är om inte varje arbetare snart måste utrustas med en varningstriangel för omvärlden, en följesedel av något slag. OBS levande människa – får ej brytas! – Obs Aktas för stötar och ovänligt tilltal! – Obs har endast ett hjärta – oersättligt. Ägare: sin egen – och den älskades. (Tal 17.1 1970)

Kära dagbok väck till liv min begåvning den hemliga. Hjälp mig att glömma mig,     att omvandla . . . När allt kommer omkring är jag gynnad. (Dagbok 1.2 1960)

Vilken fasansfull avklädning av en själv en text innebär.   Inga konster kan skyla vem man är när det kommer till stycket. Man kan ljuga i livet – i konsten icke – där faller man på eget grepp. Ens enda hopp i att man icke är ensam i fördömelsen (Dagbok 20.2 1962)

MEN   HAN   KOM TILLBAKA    
vi stod i köket    han var precis   som i livet     
glad   och   o-ordentlig    
och vi kramades   och skrattade    
och det lyste om honom
(Brev 28.2 2001)

Om det Stora Fjärran Något kallar en dag vill jag vara beredd att stiga upp från sekretären och gå rakt ut ur huset utan en blick tillbaka (Dagboken, Dalarna 5.8 1953)

Av idel sorg orkade jag inte skriva mer i morse   Det finns dagar som måste uthärdas sekund för sekund  (Dagbok Sydafrika 7.2 1961)

Einstein sa att alla människor kan förstå det: hur universum är.    Man kan förstå dess hur    sa han       men inte dess att. (Radiokrönika 14.4 1990)

Naturligtvis var samerna först – de som i århundraden genomfarit landet mellan kust och fjäll utan att nånsin skada de skogar eller vattudrag som gav renen och dem själva matn   Minsta lilla framställning av Norrland borde börja med Samerna (Tal 21.4 1991)

Det finns inte längre något som heter avlägset hörn av världen.   Eller:   detta angår icke oss. (Tal 1.5 1972)

endast en god översättare vet vad som står i författarens text – på godt och ondt    så visst måste man rodna – ibland av skam   men någon gång också av en blyg stolthet   när en hemlig   förtjänst blivit sedd… (Brev 10.5 1986)

Ska dom spela Sara om femti år eller är hon för populär i livstiden för det? (Brev 27.5 1955)

Det heter nu inte karlar och kvinnor från Norrland. Det heter Arbets-krafts-reserv. Det heter rekryterings-underlag. Det heter maximalt rörlig arbetskraft. Och nu på sistone löne-kostnader eller Kostnads-biten. (Tal 7.6 1990)